5 Vilka är konsekvenserna av en skilsmässa/separation?
5.1. Hur fördelas tillgångarna (sakrätt )?
Vid samäganderätt delas gemensam egendom upp mellan makarna enligt bestämmelserna om samäganderättens upphörande. Enligt estnisk lag om förmögenhetsrätt delas egendom, när samäganderätt upphör, upp enligt en överenskommelse mellan samägarna. Om ingen överenskommelse nås avger domstol ett avgörande.
Bodelning av gemensam egendom är endast möjlig efter att samäganderätten upphört (genom någon av makarnas bortgång, genom skilsmässa eller genom att ett äktenskapsförord ingås som inrättar något annat förmögenhetsförhållande). Egendom som inte blivit föremål för bodelning anses utgöra makarnas gemensamma egendom intill dess bodelning har gjorts.
Vid giftorättsgemenskap eller boskillnad har makarna inte någon gemensam egendom, varför ingen bodelning görs.
5.2. Vem är ansvarig för befintliga skulder efter skilsmässa/separation?
Samma bestämmelser som redogörs för under punkterna 2.5. och 2.6. tillämpas.
5.3. Har den ena maken anspråk på en utjämningsbetalning?
Oavsett vilket förmögenhetsförhållande som gäller mellan makarna antas, om en make har större utgifter för familjen än den andra maken, att maken inte har rätt att kräva gottgörelse för vad han eller hon har bidragit mer med än den andra maken.
Vid samäganderätt mellan makar ska en make som äger rätt att förvalta gemensam egendom och som brukar sådan i sin enskilda egendoms intresse erlägga gottgörelse för värdet på den egendom som brukats. Gottgörelsen ska anses utgöra en del av den gemensamma egendomen. Om en make brukar sin enskilda egendom i den gemensamma egendomens intresse kan denne kräva att värdet härför gottgörs ur den gemensamma egendomen.
Vid giftorättsgemenskap äger en make, då förmögenhetsförhållandet mellan makarna upphör, rätt att begära kompensation och gottgörelse i form av pengar. Giftorättsgemenskapen upphör genom någon av makarnas bortgång, genom skilsmässa eller genom att ett äktenskapsförord ingås som inrättar något annat förmögenhetsförhållande eller genom ett domstolsavgörande på begäran av en make.
Den del av respektive makes egendom som vuxit medan giftorättsgemenskapen varat (förvärvade tillgångar) avräknas.
För att kunna fastställa i vilken mån tillgångar ska vara föremål för avräkning upprättas en förteckning över respektive makes tillgångar. I denna förtecknas all makarnas egendom (samlade tillgångar), varvid framgår respektive makes egendom då äktenskapet ingicks eller då förmögenhetsförhållandet började gälla (fasta tillgångar) jämte egendom tillhörande respektive make som förvärvats intill dess äktenskapet eller förmögenhetsförhållandet upphört (förvärvade tillgångar) samt värdet på dessa tillgångar.
Följande ska inte avräknas:
- egendom som före äktenskapet tillhörde någon av makarna,
- egendom som under äktenskapet förvärvats kostnadsfritt (som gåvor eller arv),
- rättigheter som tillkommit för en make på grund av ett hälsoproblem eller en personskada och på grundval av statlig och obligatorisk pensionsförsäkring samt
- tillgångar som förvärvats i stället för tillgångar som inte är föremål för avräkning.
Vid boskillnad betraktas makarna, avseende sina förmögenhetsförhållanden, som om de inte vore gifta med varandra. En make har sålunda endast möjlighet att framställa allmänna krav på gottgörelse (såsom för obehörig vinst, ersättning för skada).